Jaha, då var han hemma då....det var så himla hemska när djurvårdaren kom in i rummet med Spitz urna, jag kunde inte låta bli att grina, det var så in i h***ete jobbigt alltså, fy fan! Åh jag vet inte vad jag ska skriva....det känns bara så konstigt att få hem sin bästa kompis i en träurna....åh fy vad jag saknar honom....
Min lilla älskade Spitz!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar