tisdag 17 mars 2009

Mina rosa glasögon....

.........tappade dem idag och hela världen blev suddig igen....de där rosa glasögonen gör att livet känns super den stunden de sitter på men så tappar man dem och livet blir suddigt...(( har stulit din smarta förklaring på hur sorg känns Anna....hoppas det är ok?))

Hade dem på mig på morgonen men tappade dem när jag fick telefonsamtal från Valla Djurklinik...en trevlig tjej i andra änden berättade att jag kunde komma och hämt Spitz nu...ja hans aska alltså....((hon sa inte så utan hon sa hämta Spitz aska men jag hörde det inte så)).....åh det bara stockade sig i halsen......hämta Spitz.....i en träburk.....åh fy vad jag grät när jag avslutat samtalet....Det känns så himla konstigt, nu kommer ännu ett bevis på att han inte kommer tillbaka till oss, åh jag saknar honom så det gör ont i hela hjärtat!!

Vår "lilla" stora vovve, så som vi saknar dig, såret efter dig har knappt slutat att blöda än,, det är så himla tomt här hemma utan dig, ingen som välter blomkrukor och stolar, ingen som retar gallfeber på Alizza, ingen som hjälper till att skura golvet varje gång som det skulle drickas vatten,, det är så himla mycket som fattas oss även om vi är innerligt glada att vi har vår mysiga tjej Alizza kvar!!
Hon tycker också att det fattas någon här hemma,, den andra stora svarta vovven som hade alla bokstavskombinationer och lite damp....de älskade nog varandra på sitt eget lilla speciella sätt.
Vi saknar dig Spitz!!

1 kommentar:

Anonym sa...

Usch, jag lider verkligen med dig. Även om man vet rent logiskt att de är borta är det lika smärtsamt och chockerande varje gång man inser det känslomässigt, om man någonsin gör det. Jag vet att han kommer få en vacker plats i ert hem, även om den inte går att jämföra med den plats han borde ha. Jag är med dig i tanken. Stor kram, hör bara av dig så kommer jag!